Ointressant, men ett livstecken.
Jag har inte riktigt kännt mig motiverad till att blogga den senaste tiden. Det beror främst på att jag inte hittar mina bröst och att Kvickan har klippt mig, uppenbarligen inspirerad av en golvmopp. Jag ser med andra ord ut som en 5-årig pojke. En hålögd sådan. Men det gör inget.
Idag skolkar jag från jobbet i ett desperat försök till att i alla fall motverka hålögdheten. Jag tar hand om mig själv och vilar istället. Läser Läckberg, dricker välling och röker prince menthol.
I helgen ska jag och slampan förflytta våra sofistikerade bakdelar till öland och dricka drinkar tills vi stupar. Jag kanske lyxar till det med en spya eller två.
Det var väl vad jag hade att förmedla idag, kära barn. Jag kanske uppdaterar någon gång snart. Eller om lite längre tid. Kanske. Jag lovar ingenting. Tjing!
Idag skolkar jag från jobbet i ett desperat försök till att i alla fall motverka hålögdheten. Jag tar hand om mig själv och vilar istället. Läser Läckberg, dricker välling och röker prince menthol.
I helgen ska jag och slampan förflytta våra sofistikerade bakdelar till öland och dricka drinkar tills vi stupar. Jag kanske lyxar till det med en spya eller två.
Det var väl vad jag hade att förmedla idag, kära barn. Jag kanske uppdaterar någon gång snart. Eller om lite längre tid. Kanske. Jag lovar ingenting. Tjing!
