Starshinesnabbtass

Del 4 -  Hur den lilla byn bakom det stora berget får en oväntad och tidig julklapp.

Morgonen efter lilla Johans stora aha-upplevelse vaknade han mörbultad och fullkomligt ledbruten. Det var väl ingen större hemlighet att lilla Johan var allt annat än atletisk byggd med en muskelmassa som sorgligt nog inte utgjorde mer än den sammanlagda volymen av ett halvätet kinder egg. Därför hade gårdagens akrobatiska övningar fått ödesdigert resultat, lilla Johan förblev sängliggande under resten av dagen. Självklart påstod han, för att rädda sin maskulinitet, att han hade feber genom att, fiffig som han var, hålla termometern mot sänglampan. Lilla Johans moder och fader var väl lite tveksamma men på grund av deras tidigare nämnda konflikträdda natur nickade de bara lätt oroat och försvann till jobbet med ett förvirrat leende. Lilla Johan ägnade dagen åt att plöja igenom Shakespeares samlade verk samtidigt som han slötittade på första säsongen av Buffy the Vampire Slayer.

På andra sidan byn utspelade det sig däremot lite mer dramatiska episoder. De tre vännerna hade nämligen, mycket impulsivt, bestämt sig för att skolka från lektionen i hur man virkar en vindtät ladugård och i stället ägna sig åt att göra något mer givande. De hade tjyvat med sig mängder med garn i härligt färgsprakande nyanser och tänkte nu i hemlighet i stället sticka en vindtät hel jävla bondgård! Så busiga hade de nog inte varit sen lekis och de fnissade uppjagat åt sin egen finurlighet.
Tyvärr var dessa tre vänner allt annat än hantverksmässigt begåvade och det dröjde inte länge innan Pojken-som-kunde-vistas-överallt med sina klumpiga och feta fingrar hade trasslat in dem alla tre i vad som liknade ett enda gigantiskt nystan. Evvan, som hade tummen mitt handen, gjorde det inte mycket bättre med sitt försök att befria dem alla ur denna fasansfulla ormgrop, till Slampiga Sussies stora lycka. Hon fullkomligt tjöt av förtjusning orsakat av den ofantliga mängd mänsklig kroppskontakt hennes kärlekstörstande (läs kåta), slampiga lilla kropp utsattes för. Evvan och Pojken-som-kunde-vistas-överallt kämpade med att ta sig loss i flera timmar, vilket ledde till att de även missade dubbellektionen i matte där man dagen till ära fick lära sig räkna ut hur full man blir på en flaska tequila rose.
Någon gång precis innan skymningen lade sitt dunkla täcke över den lilla byn bakom det stora berget gav ansträngningarna äntligen frukt och de tre vännerna kunde återigen betrakta sig själva som tre osammanhängande individer. Frustande och pustande slängde sig Evvan och Pojken-som-kunde-vistas-överallt utmattade på rygg för att återfå sina forna krafter. Slampiga Sussie, som inte hade hjälpt till, ställde sig oberört upp och såg först lite besviken ut, men sedan började hon storögt fokusera sina sneda blå på något som verkade fascinera henne så till den milda grad att hon började hoppa jämfota upp och ner som ett eller annat kreatur på hoppstyltor. De två pojkarna blev nyfikna och reste sig upp för att få se spektaklet som Slampiga Sussie fann så fantastiskt och drog häftigt efter andan vid åsynen.

Under själv uppnystningen hade garnet nämligen antagit formen av ett gigantiskt mjukt fårullstäcke, (hur denna transformation gått till är orelevant) som hade klätt in hela lilla byn och gjort den till en enda stor gosig utomhusmiljö, helt ofarlig att vistas i. Invånarna bestämde sig genast gemensamt för att lägga ner den byns lilla psykiatriska anstalt. De ansåg det nämligen onödigt att skatta för den nu när hela byn var en enda stor madrasserad cell! Genast kunde man se tre små svartmuskiga män lyckligt lämna anstaltens portar för att genast sätta i gång med fruktlöst sökande efter vassa kanter att stöta sina huvuden mot. Byborna betraktade dem roat samtidigt som de skrockade belåtet åt besparingarna de gjort. Lilla Johans föräldrar var extra glada, nu skulle de kunna ge Johan extra många elektroniska prylar och sportartiklar för att få bukt med hans lite kontroversiella personlighet och intressen.

Fortsättning följer..




De tre vännerna fångade i garnets våld. I bakgrunden ser vi de tre svartmuskiga männen, fortfarande i fångenskap.