Dagens lunch
Idag stod hetsätning på schemat, så jag och tartsen tog oss till kinamuren med kurrande bukar. Taggade till tusen tog vi oss an buffén och jag måste säga att det började lovande. Jag vräkte på mat i mängder på tallriken och pressade sedan ner det mesta i den längtande magsäcken. Jag skrockade belåtet för mig själv och skröt inför tartsen att "jag är minsann inte ens mätt".
Då plötsligt hände det, min förut platta och vältränade tvättbräda (med både en och två rutor) svällde upp till en abnormt gigantisk kalaskula! Mättnaden kom lika fort som Dvärgen!
Tartsen tittade förvirrat och oroligt på mig när de såg att jag inte genast efter tömd tallrik studsade iväg efter påfyllning. Länge var det oklart om jag skulle lyckas rulla iväg och hämta mer föda, men till slut samlade jag återstoden av mina krafter och släpade min tunga kropp för att hämta mer.
Tartsen tittade förhoppningsfullt på mig, men entusiasmen dog rätt fort. Inte mycket mer gick att tvinga ner i min sargade kagge.
Ännu en gång kan vi alltså konstatera att det här med hetsätning inte är min grej. Först kom misslyckandet på Klaras och nu detta.
Tydligen var det bara en engångsföreteelse, den där gången på utbytesstudentfesten där det bjöds på chips och tzatziki. Det var en helcrazy kväll alltså! Ni skulle ha varit med. Då hade ni kunnat tala om för mig vad mer än hetsätning som ägde rum från min sida, för jag minns då rakt inte!
