Starshinesnabbtass

Alldeles för mycket tid till funderande, analyserande och diagnostiserande har resulterat i en liten släng av hypokondri.
Numera lider jag av både laktosintolerans och glutenallergi. Det skulle inte förvåna mig om jag även har drabbats av struma. Som grädde på moset är jag gravid. I tredje månaden.
     Min ömma moder tyckte att jag skulle gå och kolla upp ovan nämnda saker (Förutom det där med graviditeten då, som jag lät bli att informera om. Det får bli en tidig julklapp.) istället för att på egen hand försöka kurera åkommor som, enligt henne, med största sannolik inte existerar. 
Jag reagerade oroväckande chockat på hennes råd om läkarhjälp: "Nej! Tänk så är det ingenting!"

Nej, tänk så är det ingenting? Tänk så är jag frisk som en nötkärna. Det hade ju varit för jävla tråkigt. Jag vill ju vara lite speciell! Typ som Kvickan, du vet hon med mjölkmagen? Laktosintolerant är ju därmed upptaget, men "hon, den där tjejen med struma" går inte av för hackor den heller!